Alltså varför känns alltid allt så jobbigt på morgonen? Alltså jag har ingen som helst livslust på morgonen, jag skulle lika gärna kunna lägga mig ner i sängen och gråta. Så hemskt känns det för mig varje morgon. Och ta de mornarna när jag vett att jag kanske inte kommer hem förrns halv åtta på kvällen, då vill jag verkligen gråta. Känner kanske inte alls för att gå på Bio som vi har bestämt att göra. Varje morgon tänker jag alltid samma tanke "Så fort jag komme hem ska jag lägga mig ner i sängen under täcket" Hur ofta blir det så då? Inte ofta alls! Jag stannar kvar i Karlstad en extra timme, när jag kommer hem ska det pysslas och grejas här hemma, jag ska göra det och jag ska göra det! Sen när jag äntligen lägger mig ner i sängen är jag i paradiset! Jag älskar min säng.
Och mitt morgonhumör är inte alltid att leka med. Ta idag som när mamma tydligen hade väldigt lite att göra på morgonen, då satte hon sig ner vid matbordet där JAG satt och åt frukost. Hon pratade inte med mig, men det räckte att hon satt där för att jag irreterat skulle resa mig upp och gå därifrån! Jag klarar inte av det på morgonen. Eller ja det beror väl på vad klockan är. Men är klockan 06.00 så klarar jag det inte! Det är så jävla hemskt.
Dessutom på bussen idag så, ehm jaa, jag somnade och vaknade av att det var något som pep väldigt högt, så jag kikade efter vad det var. Då hade det satt sig en äldre herre bredvid mig, han hade en felknäppt skjorta, ruffsigt hår, kavaj, och gud vet hur han såg ut, men då hade han med sig en jävla väckarklocka som hade satt igång och ringt! Han stängde lugnt av väckarklockan och la ner den i fickan! ALLTSÅ?! Han stank dessutom, jättejobbigt var det. Helt ärligt så höll jag på att spy!
Sedan stannade inte busschauffören vid busstationen idag heller, nejdå! Han fortsatte frammåt, och det var någon som reagerade snabbt och tryckte på stopp. Då stannade han vid tågstationen typ 500meter bort. (Okej, jag vet inte hur långt det är men) Alltså fatta principen. Där har jag en jävligt dålig morgon, och så kör han förbi busstationen. Jag blev så sur att jag gick till skolan, i kylan! Haha, det är ändå en bit att gå, kanske 3km eller något!

Imorgon känns det som om att jag inte vill vakna!